Längden får mest uppmärksamhet, men den är bara ett av fyra tal som avgör hur en skida beter sig. Den här guiden går igenom alla fyra: längd, midjebredd, svängradie och profil, och hur du anpassar dem efter hur du åker.
Behöver du bara en siffra ger storlekstabellerna och kalkylatorn ovan dig en på några sekunder. Avsnitten nedan förklarar var siffran kommer ifrån och när det är vettigt att avvika från den.
Så mäts skidlängd
En skida mäts i rak linje från spets till bakände, i centimeter. Enklast är att bedöma längden mot din egen kropp: ställ skidan på bakänden bredvid dig och se var spetsen hamnar. Ju lägre spetsen hamnar, desto lättare är skidan att vrida. Ju högre den når, desto stabilare är skidan i fart.
Din kroppslängd är utgångspunkten. Nivå, vikt och vilken sorts åkning du håller på med flyttar dig sedan uppåt eller nedåt därifrån.
Skidlängd efter nivå
- Nybörjare: 9 till 15 cm under din längd. En kortare skida är lätt att vrida och förlåter en sen eller ojämn viktförflyttning.
- Medel: 2 till 8 cm under din längd. Tillräckligt lång för att vara stabil i lagom fart, men fortfarande lätt att svänga.
- Avancerad: ungefär din längd, från 1 cm under till ett par centimeter över. Mer kant i snön för carving och högre fart.
- Expert: några centimeter över din längd, särskilt om du åker fort eller ofta åker offpist.
Inom ditt intervall
Kroppslängd och vikt
Din kroppslängd ger dig ett intervall. Vikten avgör var i intervallet du hamnar. Är du tyngre än snittet för din kroppslängd, välj i den längre delen, eftersom skidan behöver den extra längden för att bära dig. Är du lättare, välj i den kortare delen. En lång skida känns då stel och är svår att böja in i svängen.
Åkarnivå
- Välj efter hur du åker i dag, inte efter den åkare du tänker bli. En skida som är för lång för din nuvarande teknik gör varje sväng tyngre och bromsar din utveckling.
- Blir du snabbt bättre är mitten av ditt intervall en vettig kompromiss för de närmaste en eller två säsongerna.
- Cruisar du mest i preparerade backar i lagom fart fungerar den kortare delen av intervallet bra, även på avancerad nivå.
Så använder du storlekstabellerna
Tabellerna för herr, dam och barn finns i avsnittet med storlekstabeller ovan. Leta upp raden för din längd och läs åt höger till din nivå. Hamnar du mellan två rader, ta den lägre medan du lär dig och den högre när du carvar. Kalkylatorn bygger på samma data och väger dessutom in din vikt och åkstil.
När du ska välja kortare eller längre
- Välj kortare om du håller på att lära dig, gillar korta, snabba svängar, åker mycket i skog eller puckelpist, eller väger mindre än snittet för din längd.
- Välj längre om du åker fort i öppna backar, ofta är i offpist eller lös snö, eller väger mer än snittet för din längd.
Bredd, svängradie och terräng
Två skidor med samma längd kan kännas helt olika i snön. Midjebredd och sidecut förklarar det mesta av skillnaden.
Midjebredd
Midjebredden mäts på skidans smalaste punkt, under pjäxan. Smala skidor byter kant snabbt och greppar bra på hård snö. Breda skidor flyter i lös snö men tar längre tid att rulla över från den ena kanten till den andra.
Svängradie
Svängradien, eller sidecut-radien, kommer från skidans form: hur mycket bredare spets och bakände är än midjan. På de flesta skidor står den i meter på ovansidan. Se den som en riktlinje, eftersom fart, kantvinkel och skidans styvhet påverkar svängen du faktiskt gör.
Terräng och åkstil
All-mountain: preparerade backar i första hand, med lite lös snö när den finns. Välj inom ditt vanliga intervall.
Puder: bredare skidor, ofta lite längre än din all-mountainlängd, så att de stannar ovanpå den djupa snön i stället för att dyka.
Racing och carving: grepp på hård snö är viktigast. Tävlingsskidor väljs efter disciplin: SL-skidor (slalom) kortare, GS-skidor (storslalom) längre.
Mer att tänka på
Profil: camber greppar på hård snö, rocker flyter och vrider lätt i lös snö. Profilavsnittet nedan visar skillnaden sida vid sida.
Bredd på hård snö: breda skidor kräver mer kraft för att ställas på kant. Åker du mest i preparerade backar brukar det vara lättare med skidor under 100 mm.
Testa innan du köper
Tabellerna tar dig nära. De sista centimetrarna handlar om känsla. Om du kan, testa längden under och över din siffra, ett eller två åk med varje. De flesta märker snabbt vilken de gillar bäst.
Rocker- och camberprofiler
Profilen är skidans form sedd från sidan: var den ligger an mot snön och var den lyfter.
Sedd från sidan, spetsen till höger
Vanliga hybridprofiler
- Rocker/camber: rocker i spetsen, camber hela vägen bak till bakänden. En vanlig profil på all-mountainskidor.
- Rocker/camber/rocker: rocker i båda ändar, camber i mitten. Lösare och lättare att vrida, populär på puder- och parkskidor.
- Rocker/platt/rocker: rocker i båda ändar med en platt mitt. Den lösaste av de tre, lätt att sladda och snurra, med minst grepp på hård snö.
Så väljer du skidor efter terräng
Välj skidor för snön du åker i de flesta dagar, inte för säsongens bästa dag.
All-mountainskidor
Byggda för en blandning av preparerade backar, lite lös snö och en och annan brant eller isig fläck. Vill du bara ha ett par skidor är det här du börjar, oftast någonstans mellan 80 och 99 mm.
Specialskidor
Carvingskidor är smala och greppar bra i preparerade backar. Puderskidor är breda och har rocker för djup snö. Parkskidor har twintip, så de går lika bra baklänges som framlänges. Varje typ gör sitt jobb bättre än en all-mountainskida, och allt annat lite sämre.
Sammanfattning
Börja med din längd och nivå i tabellen eller kalkylatorn. Välj kortare om du lär dig, är lättare än snittet eller gillar snabba svängar. Välj längre om du är tyngre, åker fort eller ofta åker offpist. Välj sedan bredd och profil efter snön du åker mest i, och testa innan du köper om du har möjlighet.
